Epilepsi

Om du har epilepsi betyder detta att dina nervceller i hjärnan är överaktiva. Detta kan leda till olika typer av anfall. Epileptiska anfall kan variera mycket från person till person.

 


Så många har epilepsi i Sverige

I Sverige finns det idag drygt 60 000 människor som har epilepsi. Sjukdomen kan drabba samtliga människor i varierande åldrar. Av de 60 000 människor som är drabbade i Sverige är runt 10 000 barn.

epilepsi

En biten tunga efter epilepsianfall. Även om det långt ifrån alltid händer. Foto: James Heilman, MD, commons

Symptom på epilepsi

Symptomen kring epilepsi är varierande. Du kan få anfall med kraftiga symptom och du kan drabbas av anfall med lindriga symptom. Vid ett anfall med kraftiga symptom kan medvetandet förloras och kroppen kan bli helt spänd.

Vid lindrigare symptom kan en person med epilepsi bli frånvarande under en kortare stund. Det är vanligt att blicken blir tom. Vid ett sådant anfall är det vanligt att den drabbade inte minns händelsen efteråt.

Olika typer av anfall

När du drabbas av ett epileptiskt anfall startar detta mycket plötsligt. Längden på anfallen varierar, allt från några sekunder upp till några minuter, och de slutar alltid av sig självt.

De olika anfallstyperna som epilepsi kan medföra delas in i två skilda grupper. Dessa kallas för fokala anfall och generaliserade anfall:

Fokala anfall

Med fokala anfall menas anfall som endast innefattar en del av hjärnan. Detta gick tidigare under benämningen partiella anfall. Fokala anfall delas sedan in i tre undergrupper som kallas för fokala anfall utan medvetandepåverkan, fokala anfall med medvetandepåverkan samt fokala anfall med sekundär generalisering.

Generaliserande anfall

Drabbas du av generaliserande anfall innebär detta att hela din hjärna omfattas av anfallet. Denna typ av anfall kan ge mycket svåra symptom. Generaliserade anfall delas också in i olika undergrupper och dessa är: tonisk-kloniska anfall, absenser, myokloniska anfall, atoniska anfall, toniska anfall samt kloniska anfall.

Orsaker till epilepsi

Runt hälften av alla de människor som drabbas av epilepsi kan läkarna inte hitta någon orsaksförklaring kring.

Däremot kan vanliga orsaker till epilepsi exempelvis vara skallskador, hjärntumörer eller att man tidigare drabbats av stroke. Saker som dessa kan ha inverkan på nervcellernas funktion och på så sätt förändra balansen i hjärnan, och utifrån detta kan epilepsi uppkomma.

Människor som har ett alkoholberoende och försöker göra sig av med missbruket, kan drabbas av ett så kallat abstinensepilepsi. Kroppen och hjärnan är då van vid att ha alkohol i sig, och när den inte får det, kan abstinensepilepsi uppstå.

Behandling vid epilepsi

Första gången någon drabbas av ett epileptiskt anfall, och det är ett kraftigt sådant, kan det upplevas som en mycket dramatisk upplevelse. Det är vanligt att den drabbade får åka ambulans till sjukhuset för utredning och/eller vård.

Vid enklare symptom på epilepsi kan du själv ta kontakt med sjukvården och eventuellt påbörja en utredning kring detta hos en neurolog.

Behandling av epilepsi görs oftast med läkemedel, detta för att förebygga och minska de epileptiska anfallen. Däremot är det inte säkert att dessa läkemedel gör en person med epilepsi helt anfallsfri. Ungefär 70 procent blir dock helt fria från sina anfall.